Att bry sig på riktigt

Under de många år som jag har arbetat med ungdomar i olika skolstadier inom elevhälsan finns det en röd tråd som följt mig. Den är mera tjock som ett yllegarn än en tråd och den har alltid fascinerat mig eftersom den varit ständigt närvarande. Det handlar om det som unga har berättat så många gånger, nämligen hur viktigt det är med vuxna som bryr sig på riktigt.

Otaliga är de gånger då unga människor beskrivit att just den där läraren eller ungdomsarbetaren är en som bryr sig – på riktigt. Det kan vara i det lilla med en positiv kommentar och det kan vara i det stora med en vuxen uthållighet som sträcker sig över lång tid. Det kan vara en vuxen som vågade skoja i en allvarlig situation, eller det kan handla om den vuxna som vågade möta den ungas blick då de andra vuxna tyvärr tittade bort. Jag har frågat och försökt utforska innebörden i att bry sig på riktigt och det har varit värdefullt att få höra de ungas förklaringar.  Gemensamt för berättelserna är en tydlig känsla av att bli sedd, hörd och att räknas med. Också då det kör ihop sig och den unga för stunden inte kanske visar sitt bästa jag. Att det då finns vuxna som har förmågan att se bakom beteendet och som framförallt står kvar lämnar intryck hos de unga.

I arbetet med ungdomsfrågor inom Folkhälsan och kompetenscenterverksamheten har jag många gånger reflekterat över de ungas berättelser jag tidigare fått ta del av och framför allt över deras starka önskan om att bli sedda, hörda och räknas med. Hur kan vi arbeta så att det vi planerar, genomför och utvärderar görs på ett sånt sätt att vi lyckas inkludera och involvera de unga? Hur kan vi vara vuxna som bryr oss på riktigt också i en arbetskontext som är mera teoretisk än det praktiska ungdomsarbete som görs med unga i skolor och inom fritidsverksamhet?

Att ta de ungas tankar och förslag i beaktande i alla olika moment vi gör tänker jag är en viktig nyckel. Att hitta arbetssätt som stöder och möjliggör att också de insatser vi planerar till professionella kan få ha en stark bas i de ungas uttryck och behov. Det kan förhoppningsvis ge oss en riktning för vad som är aktuellt och viktigt att lyfta i t.ex. fortbildningssammanhang. Det här kan vi uppnå genom att aktivt ta del av forskning och olika former av undersökningar som görs där de unga tillfrågas. Vi behöver också hitta sätt att involvera också de unga i planering av fortbildningar till professionella i den mån det är möjligt. Då olika insatser som t.ex. piloteringar planeras och genomförs eller nya arbetsmetoder arbetas fram som berör de unga, ska vi beakta deras åsikter och lyssna på deras tankar. Vi behöver lyfta deras röster i det mobbningsförebyggande arbetet och vi behöver lyssna och förmedla till dem att den information de besitter är värdefull för oss vuxna att få ta del av.

Ungdomsarbetare, pedagoger och elevvårdspersonal är viktiga vuxna runt de unga i de omgivningar de rör sig i utanför det egna hemmet. Då vi inom kompetenscentrets verksamhet lyckas i vårt arbete med att stöda de professionella, kan vi också från vår horisont bidra till att den röda tråden förlängs med berättelser av unga om viktiga vuxna de har fått möta.

Linda Fagerudd

sakkunnig inom ungdomsarbete Folkhälsans förbund rf.

Projektarbetare inom kompetenscenter Nuoska september 2020-juli 2021.

Kompetenscenter Nuoska – Ungdomsarbete i skolor och läroinrättningar är ett av undervisnings- och kulturministeriets finansierade sex kompetenscenter, som utgör en helhet som stöder åtgärder i anslutning till målen för det riksomfattande ungdomsarbetet och det ungdomspolitiska programmet.