Alla mina kompisar dricker ju också

Linkki: Blogi luettavissa myös suomeksi klikkaamalla tästä.

En tid sedan berättade föräldern till en ung i tonåren hur hens barn ett par gånger i höst hade ertappats med att dricka alkohol. I de här situationerna hade den unga använt uttrycket ”alla mina kompisar dricker ju också”. Låter det bekant? Det är fortfarande en överraskande vanlig kommentar hos minderåriga unga.

Vid en studie av resultaten av enkäten Hälsa i skolan år 2021 framgår det dock att mängden nyktra unga i årskurserna 8–9 ökat sedan 2019. Enligt den senaste enkäten om hälsa i skolan är andelen nyktra unga 65,4 procent, mot 60,7 procent år 2019.

Yttranden av typen ”alla mina kompisar dricker ju också” är av det slaget som de unga börjar betrakta som sanna när de upprepas tillräckligt ofta likt ett mantra. Om vi proffs som jobbar med unga hör unga prata på det här sättet till exempel i skolan eller på ungdomsgården är det viktigt att vi deltar i diskussionen. Vi kan prata med de unga om alkohol och om deras tankar och uppfattningar om alkohol. Samtidigt kan vi berätta också för de unga om resultaten av enkäten Hälsa i skolan, eller om det aktuella fenomenet ”Sober curious”.

Den ungas uppfattningar kan också påverkas av hur kompisarna pratar om rusmedel och av vilken attityd kompisarna har till rusmedel. Ett mycket starkt och positivt laddat sätt att prata om alkohol eller en positiv attityd till rusmedel bland kompisarna kan utsätta den unga för grupptryck och skapa en känsla av att hen också borde använda rusmedel själv för att känna samhörighet.

I en bra kompisgrupp finns det plats också för motsatta åsikter, och gruppen försöker inte pressa sin kompis att ändra på sin åsikt. Tyvärr händer det ändå ibland att gruppen ändå följer de starka personernas åsikter.

Kompisarna spelar en ytterst viktig roll för unga, och det kan vara svårt för den unga att ta sig loss från sin grupp även då gruppen som har åsikter som starkt avviker från den ungas egna. Den unga kan tycka att gruppen har många goda sidor trots allt, till exempel att gruppen har roligt tillsammans och ägnar sig åt gemensamma aktiviteter.

När kompisrelationerna är som bäst, är de en stark skyddande faktor för den unga i svåra situationer. Kompisar hjälper den unga att klara kämpiga lägen genom stöd och uppmuntran. Om kompisarna i gruppen inte använder rusmedel kan den unga ha en högre tröskel för att experimentera eller börja använda rusmedel.

Ibland kan kompisrelationerna öka riskfaktorerna, och grupptrycket kan främja den ungas experimenterande med rusmedel eller en livsstil som idealiserar rusmedel.

Vi som är professionella och fostrare kan bidra till att stärka de faktorer som skyddar de unga. Med sådana faktorer avses faktorer som skyddar unga för de risker som problematisk användning av rusmedel ger. Skyddande faktorer är till exempel en hälsosam livsstil, en tillräckligt stark självkänsla, emotionella färdigheter och välfungerande människorelationer.

Det är viktigt att vi vuxna deltar i de ungas samtal om vi hör dem prata om rusmedel. Vi stärker den ungas välbefinnande när vi är närvarande och erbjuder den unga möjlighet att diskutera och fundera på den ungas egna attityder till rusmedel i en trygg miljö.

EHYT rf:s kompetenscenterverksamhet på ungdomsområdet erbjuder på finska utbildningen ”Kaverituki päihdehuolissa” (fri översättning Kamratstöd i rusmedelsvården) som diskuterar betydelsen av den ungas kompisrelationer utgående från förebyggande rusmedelsarbetets perspektiv. Deltagarna i utbildningen får ta del av Kaverituki päihdehuolissa-materialet, som kan användas med unga.

Niina Himanka

Sakkunnig i förebyggande rusmedelsarbete

Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete Ehyt rf

Kompetenscenter Nuoska – Ungdomsarbete i skolor och läroinrättningar är ett av undervisnings- och kulturministeriets finansierade sex kompetenscenter, som utgör en helhet som stöder åtgärder i anslutning till målen för det riksomfattande ungdomsarbetet och det ungdomspolitiska programmet.